Armbandsur för extrema förhållanden
Början...
Redan de flygpionjärerna insåg snabbt att en klocka inte längre hörde hemma i fickan, utan på handleden för att snabbt kunna avläsa tiden. Därmed var också det första kriteriet skapat, och för flygklockor var en fast passform och bra grepp på klockan av största betydelse.
Piloter under första och andra världskriget ville dessutom ha armbandsur med extra långa läderremmar, för att kunna bära dem över jackor och rockar eller eventuellt till och med på låret.
Extrema förhållanden – extrema krav
Snart ökade de tekniska möjligheterna att förfina klockor och utrusta dem med fler funktioner.
Typiskt för flygklockor är till exempel också att de har stora, lättlästa siffror, oftast med en svart urtavla med vita siffror och ibland till och med visare med självlysande material, för att kunna läsa av klockan problemfritt även på natten.
Nästa exceptionella förhållande är magnetfälten i cockpit, som negativt kan påverka klockans gång. Ofta används därför speciella legeringar som är mindre känsliga för magnetism och därmed ger skydd mot magnetfält.
Men även på marken är några egenskaper hos en sådan speciell klocka oumbärliga. Sekundstoppet blev tidigt också oumbärligt, vilket möjliggör enkel synkronisering av klockorna efter en radiosignal eller med varandra. Detta är möjligt genom att enkelt dra eller trycka på kronan och är framför allt viktigt inom militären.
Extremsportare och personer som befinner sig i ständigt föränderliga miljöförhållanden har naturligtvis också höga krav på materialkvaliteten.
Det är viktigt att klockorna är robusta. Klockglaset bör vara så okänsligt som möjligt för repor och ett vattentätt hölje är en självklarhet.
Plastglas lämpar sig särskilt för flygklockor, eftersom det på grund av sin elasticitet bättre kan kompensera för tryckskillnader. Därigenom faller det inte ut eller spricker. Tyvärr är det också mer känsligt för repor än andra glas, men detta kan poleras bort igen. Safirglas har visat sig vara mycket populärt och användbart över tid.
När det gäller armband lämpar sig enkla men robusta material som läder eller linne, och höljet bör vara av stål. Guld skulle till exempel inte bara vara onödigt utan också ett för mjukt material.
Navigation
1931 presenterades "timvinkelsklockan" i samband med den första transatlantiska flygningen. Den hade en urtavla med en 12-timmars och en 180-graders skala, dessutom en ram indelad i 15-graders bågar och ett inre urtavlafält med en 60- och 15-graders indelning. Från och med då var det möjligt att beräkna geografisk längd. Numera är detta naturligtvis historia, med tanke på radar, GPRS och radio.
Numera måste en flygklocka alltså utmärka sig genom andra kvaliteter.
Populära är kronografer, som särskilt imponerar med stoppfunktionen för korttidsmätning på upp till 12 timmar. Ofta väljs även kronografer som kan mäta mellantider eller referenstider (split seconds). Den så kallade "Fly-Back"-funktionen möjliggör dessutom en "återställning under flygning", och därmed att starta ett nytt mätintervall med bara en knapptryckning.
För piloter som rör sig mycket mellan tidszoner är det lämpligt att köpa en klocka som kan visa flera tider (t.ex. hemlandstid och lokal tid).
